Ingenting annat skapar förståeler bättre än liknelser, metaforer och analogier, ett område som många bra författare behärskar. För att komma på bra analogier måste vi vara uppmärksamma och kanske använda en måtta fantasi. Var man än är uppmärksam så hittar man paralleller som skapar förståelse för någonting som man inte förstår sig på eller får en att betrakta det från ett annat ljus. Som får en att lämna fördömande träsket och istället få insikt för vad det är det hela handlar om. Man ser det ovanifrån, man ser det objektivt utan att behöva ta ställning för vad som är rätt och fel.

Till exempel så skulle vi inte fördöma hajen som med olika metoder disorienterar en svärm av makriller, samlar de i klunga för att sedan kunna festa sig på dem. Ändå fördömer vi illuminati olika metoder att desorientera oss, leda oss i fel riktning för att sedan kunna slakta oss och vår ekonomi. De är ingenting annat än hajar som vilseleder en svärm av makriller.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet inte om alla kan följa mina tankar. I slutändan handlar det om socialingenjörskonst. Att påverka människor i rätt riktning. Att skapa ny kultur.   Till exempel kan du sätta upp en genomtänkt staty i en rondell och se till att det påverkar...

Egentligen är konflikt mellan etiska grupper inte mer komplicerad än konflikter mellan grannar och enskilda personer. Det kan vara fridfullt och det kan vara mindre fridfullt. Frågan som ställs då är om fridfullheten är resultatet av slumpen eller om...

Att inte bara västvärlden utan världen överhuvudtaget kommit långt, inte bara i tekniskt avseende utan även inom andra vetenskap som kan bidra till de institutioner som har samhället och dess uppbyggande som huvudfråga kan vi utgå ifrån. Att en ledar...

Den glödande tråden i den verklighet som vi lever i är att skapa en så smärtfri och naturlig sammansmältning mellan världens länder som möjligt. Det undanröjer helt enkelt illuminatis möjligheter att kunna agera genom osämja. Om den teorin som jag fr...

Ibland tvivlar jag på mitt sätt att närma mig verkligheten. Varför gör i så fall inte "andra" författare det? Varför smyger de runt verkligheten som katten går runt het gröt. Är det bättre så? Ska inte verkligheten beskrivas rakt ut istället som mång...